Svensk Travsport har omtalt en interessant undersøgelse om eksteriørets betydning for varmblodstraverens præstationer:
Exteriörens påverkan på varmblodstravarens prestationer
Det står helt klart att bra prestationer främjas av en fördelaktig exteriör och bra uppfödning! Det visar analyserna av en studie som Svensk Travsport genomfört i samarbete med SLU.
– I en sport med mycket hög konkurrens, är det viktigt att ta hänsyn till alla de faktorer som bidrar till prestationsförmågan. Den tidigare svenska studien om samband mellan exteriör och prestation ligger nu ganska långt tillbaka i tiden (1985). Avelsframsteget har sedan dess varit extremt stort, det högst uppmätta i någon ras i modern tid. Eftersom även travhästens exteriör har förändrats under samma tidsperiod som prestationsförmågan höjts, finns starka skäl att åter söka aktuella samband mellan exteriör och prestation, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.
Det står helt klart att bra prestationer främjas av en fördelaktig exteriör och bra uppfödning! Det visar analyserna av en studie som Svensk Travsport genomfört i samarbete med SLU.
– I en sport med mycket hög konkurrens, är det viktigt att ta hänsyn till alla de faktorer som bidrar till prestationsförmågan. Den tidigare svenska studien om samband mellan exteriör och prestation ligger nu ganska långt tillbaka i tiden (1985). Avelsframsteget har sedan dess varit extremt stort, det högst uppmätta i någon ras i modern tid. Eftersom även travhästens exteriör har förändrats under samma tidsperiod som prestationsförmågan höjts, finns starka skäl att åter söka aktuella samband mellan exteriör och prestation, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.
1 125 ettåringar granskades
Vid köp och försäljningar – inte minst vid åringsauktionerna – läggs stor vikt vid hästarnas utveckling och exteriör och det finns en hel del åsikter, och ibland ganska skilda sådana, om betydelsen. För att försöka få några vetenskaplig svar gjordes exteriöra beskrivningar på sammanlagt 1 125 varmblodiga ettåringar som var med på Elit- och Kriterieauktionerna 2012 och 2013.
Syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan de unga hästarnas exteriör och senare prestationsförmåga.
Fyra grupper med två personer i varje fick beskriva ettåringarna efter en linjärskala 1-5, där 3 utgjorde "normalvärde". De exteriöra egenskaperna analyserades därefter gentemot de två årgångarnas 3-årstävlande, dvs tävlingsresultat 2014 och 2015. Hästarnas exteriör relaterades till fem olika prestationsmått: rekord, ackumulerad prissumma, prissumma/start, placeringsprocent och antalet starter.
Fler faktorer än exteriören visade sig ha inverkan på hästarna treårsresultat, t ex påverkade härstamningsindex (BLUP), auktionstyp, födelseår och kön samtliga prestationsmått. Hästarnas rekordtider påverkades även signifikant av bana, tränare, distans, ålder i månader vid rekordet samt säsong.
– Resultaten av studien visar dock att exteriören har en påverkan på prestationerna och att en exteriörbedömning vid ett års ålder kan ge indikationer på hur hästen kommer att prestera vid 3-års ålder, säger Christina Olsson.
Vid köp och försäljningar – inte minst vid åringsauktionerna – läggs stor vikt vid hästarnas utveckling och exteriör och det finns en hel del åsikter, och ibland ganska skilda sådana, om betydelsen. För att försöka få några vetenskaplig svar gjordes exteriöra beskrivningar på sammanlagt 1 125 varmblodiga ettåringar som var med på Elit- och Kriterieauktionerna 2012 och 2013.
Syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan de unga hästarnas exteriör och senare prestationsförmåga.
Fyra grupper med två personer i varje fick beskriva ettåringarna efter en linjärskala 1-5, där 3 utgjorde "normalvärde". De exteriöra egenskaperna analyserades därefter gentemot de två årgångarnas 3-årstävlande, dvs tävlingsresultat 2014 och 2015. Hästarnas exteriör relaterades till fem olika prestationsmått: rekord, ackumulerad prissumma, prissumma/start, placeringsprocent och antalet starter.
Fler faktorer än exteriören visade sig ha inverkan på hästarna treårsresultat, t ex påverkade härstamningsindex (BLUP), auktionstyp, födelseår och kön samtliga prestationsmått. Hästarnas rekordtider påverkades även signifikant av bana, tränare, distans, ålder i månader vid rekordet samt säsong.
– Resultaten av studien visar dock att exteriören har en påverkan på prestationerna och att en exteriörbedömning vid ett års ålder kan ge indikationer på hur hästen kommer att prestera vid 3-års ålder, säger Christina Olsson.
Syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan de unga hästarnas exteriör och senare prestationsförmåga.
Fyra grupper med två personer i varje fick beskriva ettåringarna efter en linjärskala 1-5, där 3 utgjorde "normalvärde". De exteriöra egenskaperna analyserades därefter gentemot de två årgångarnas 3-årstävlande, dvs tävlingsresultat 2014 och 2015. Hästarnas exteriör relaterades till fem olika prestationsmått: rekord, ackumulerad prissumma, prissumma/start, placeringsprocent och antalet starter.
Fler faktorer än exteriören visade sig ha inverkan på hästarna treårsresultat, t ex påverkade härstamningsindex (BLUP), auktionstyp, födelseår och kön samtliga prestationsmått. Hästarnas rekordtider påverkades även signifikant av bana, tränare, distans, ålder i månader vid rekordet samt säsong.
– Resultaten av studien visar dock att exteriören har en påverkan på prestationerna och att en exteriörbedömning vid ett års ålder kan ge indikationer på hur hästen kommer att prestera vid 3-års ålder, säger Christina Olsson.
De bästa treåringarna
Hästarnas skick och utveckling, som visade sig ha betydelse, är påverkat av både genetiska förutsättningar och uppfödarnas ambitioner och skicklighet, vilket måste vara viktiga argument för att försöka ge varje ung häst en optimal uppfödning. Dessutom kan en lång rad andra viktiga "miljöfaktorer", ha avgörande betydelse för den unga hästens framtida karriär.
Bra prestationer vid tre års ålder gynnades av att de var välutvecklade och högställda som ettåringar medan en liten, outvecklad ettåring med tunn hals, låg och kort manke, grund bål och lågställd kropp med framvikt, presterade sämre. Goda betingelser i uppfödningen, där utfodring och motion är viktiga komponenter, tycks ha betydelse för hästens tävlingskarriär.
Skiljer sig hingstar/valacker och ston åt? Christina Olsson förklarar:– Avseende hingstar och valacker specifikt var kroppsutveckling och mankens höjd (ej mankhöjd dvs hästens storlek utan mankens utformning) exteriöra mått som visade signifikant betydelse, där de bättre hästarna i högre grad beskrivits som mer välutvecklade och med hög manke. De bästa hade också en kroppsriktning mer i "uppförsbacke" (korset lägre än mankhöjden), en djupare bål och längre kotor fram och var mer korrekt inskenade fram.
– De bästa stona har i högre grad beskrivits som stora/välväxta, med mer låg (något sänkt) rygg och längre manke (mankens utformning). De hade i högre grad korta skenor och mer veka/elastiska kotor bak, jämfört med de sämsta.
Resultaten visar att det finns en påverkan av exteriör på prestationsförmågan, men att yttre omständigheter som bana, tränare, säsong och ålder vid rekordet också spelar en betydande roll för travhästens prestationer. Att många andra faktorer än exteriören, "miljöfaktorer" spelar avgörande roll vet vi bland annat från Magnussons studie från 1985 där 5-9% av variationen i prestationsmåtten var relaterat till de exteriöra egenskaperna.
Hästarnas skick och utveckling, som visade sig ha betydelse, är påverkat av både genetiska förutsättningar och uppfödarnas ambitioner och skicklighet, vilket måste vara viktiga argument för att försöka ge varje ung häst en optimal uppfödning. Dessutom kan en lång rad andra viktiga "miljöfaktorer", ha avgörande betydelse för den unga hästens framtida karriär.
Bra prestationer vid tre års ålder gynnades av att de var välutvecklade och högställda som ettåringar medan en liten, outvecklad ettåring med tunn hals, låg och kort manke, grund bål och lågställd kropp med framvikt, presterade sämre. Goda betingelser i uppfödningen, där utfodring och motion är viktiga komponenter, tycks ha betydelse för hästens tävlingskarriär.
Skiljer sig hingstar/valacker och ston åt? Christina Olsson förklarar:– Avseende hingstar och valacker specifikt var kroppsutveckling och mankens höjd (ej mankhöjd dvs hästens storlek utan mankens utformning) exteriöra mått som visade signifikant betydelse, där de bättre hästarna i högre grad beskrivits som mer välutvecklade och med hög manke. De bästa hade också en kroppsriktning mer i "uppförsbacke" (korset lägre än mankhöjden), en djupare bål och längre kotor fram och var mer korrekt inskenade fram.
– De bästa stona har i högre grad beskrivits som stora/välväxta, med mer låg (något sänkt) rygg och längre manke (mankens utformning). De hade i högre grad korta skenor och mer veka/elastiska kotor bak, jämfört med de sämsta.
Resultaten visar att det finns en påverkan av exteriör på prestationsförmågan, men att yttre omständigheter som bana, tränare, säsong och ålder vid rekordet också spelar en betydande roll för travhästens prestationer. Att många andra faktorer än exteriören, "miljöfaktorer" spelar avgörande roll vet vi bland annat från Magnussons studie från 1985 där 5-9% av variationen i prestationsmåtten var relaterat till de exteriöra egenskaperna.
Bra prestationer vid tre års ålder gynnades av att de var välutvecklade och högställda som ettåringar medan en liten, outvecklad ettåring med tunn hals, låg och kort manke, grund bål och lågställd kropp med framvikt, presterade sämre. Goda betingelser i uppfödningen, där utfodring och motion är viktiga komponenter, tycks ha betydelse för hästens tävlingskarriär.
Skiljer sig hingstar/valacker och ston åt? Christina Olsson förklarar:– Avseende hingstar och valacker specifikt var kroppsutveckling och mankens höjd (ej mankhöjd dvs hästens storlek utan mankens utformning) exteriöra mått som visade signifikant betydelse, där de bättre hästarna i högre grad beskrivits som mer välutvecklade och med hög manke. De bästa hade också en kroppsriktning mer i "uppförsbacke" (korset lägre än mankhöjden), en djupare bål och längre kotor fram och var mer korrekt inskenade fram.
– De bästa stona har i högre grad beskrivits som stora/välväxta, med mer låg (något sänkt) rygg och längre manke (mankens utformning). De hade i högre grad korta skenor och mer veka/elastiska kotor bak, jämfört med de sämsta.
Resultaten visar att det finns en påverkan av exteriör på prestationsförmågan, men att yttre omständigheter som bana, tränare, säsong och ålder vid rekordet också spelar en betydande roll för travhästens prestationer. Att många andra faktorer än exteriören, "miljöfaktorer" spelar avgörande roll vet vi bland annat från Magnussons studie från 1985 där 5-9% av variationen i prestationsmåtten var relaterat till de exteriöra egenskaperna.
Fakta
Arbetet har lagts upp som en studie, initierad och ledd av avelschef Agr Christina Olsson, Svensk Travsport och resultaten analyserades av agronom Ida Clemensson Lindell, med handledning av AgrD Susanne Eriksson och lektor AgrD Åsa Viklund på Institutionen för Husdjursgenetik på Sveriges Lantbruksuniversitet. Även studenter från Hippologiska högskolan på Wången och deras lärare har deltagit i projektets faktainsamling.
Svensk Travsports Avelsråd som består av Maria Lejon, ordförande, Johan Hellander, Sara Lennartsson, Christina Olsson, Staffan Philipsson, Håkan Persson och Lennart Peterson-Brodda har under hela arbetets gång varit delaktigt som en slags referensgrupp och ett bollplank för synpunkter och idéer.
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) som är en paraplyorganisation med uppdrag att genom kunskap och samverkan långsiktigt stärka och utveckla svensk hästsektor har bidragit med resurser till projektets genomförande.
Mats Franssonmats.fransson@travsport.se
------------------
Et eksamensprojekt på SLU omhandlendende samme problematik for dressurheste kan ses her:
Jackie Gardesköld & Malin Jaksjö: Samband mellan exteriöra egenskaperoch gångarter vid linjär beskrivning hos treåriga svenska varmblod (Examensarbete på kandidatnivå 2016)
Arbetet har lagts upp som en studie, initierad och ledd av avelschef Agr Christina Olsson, Svensk Travsport och resultaten analyserades av agronom Ida Clemensson Lindell, med handledning av AgrD Susanne Eriksson och lektor AgrD Åsa Viklund på Institutionen för Husdjursgenetik på Sveriges Lantbruksuniversitet. Även studenter från Hippologiska högskolan på Wången och deras lärare har deltagit i projektets faktainsamling.
Svensk Travsports Avelsråd som består av Maria Lejon, ordförande, Johan Hellander, Sara Lennartsson, Christina Olsson, Staffan Philipsson, Håkan Persson och Lennart Peterson-Brodda har under hela arbetets gång varit delaktigt som en slags referensgrupp och ett bollplank för synpunkter och idéer.
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) som är en paraplyorganisation med uppdrag att genom kunskap och samverkan långsiktigt stärka och utveckla svensk hästsektor har bidragit med resurser till projektets genomförande.
Mats Franssonmats.fransson@travsport.se
------------------
Et eksamensprojekt på SLU omhandlendende samme problematik for dressurheste kan ses her:
Jackie Gardesköld & Malin Jaksjö: Samband mellan exteriöra egenskaperoch gångarter vid linjär beskrivning hos treåriga svenska varmblod (Examensarbete på kandidatnivå 2016)
Svensk Travsports Avelsråd som består av Maria Lejon, ordförande, Johan Hellander, Sara Lennartsson, Christina Olsson, Staffan Philipsson, Håkan Persson och Lennart Peterson-Brodda har under hela arbetets gång varit delaktigt som en slags referensgrupp och ett bollplank för synpunkter och idéer.
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) som är en paraplyorganisation med uppdrag att genom kunskap och samverkan långsiktigt stärka och utveckla svensk hästsektor har bidragit med resurser till projektets genomförande.
Mats Franssonmats.fransson@travsport.se
------------------
Et eksamensprojekt på SLU omhandlendende samme problematik for dressurheste kan ses her:
Jackie Gardesköld & Malin Jaksjö: Samband mellan exteriöra egenskaperoch gångarter vid linjär beskrivning hos treåriga svenska varmblod (Examensarbete på kandidatnivå 2016)
