15. maj 2018

Jägersro/Malmö Hästcenter

Den 21. november 2017 besluttede Skånska Travsällskapet at sælge det areal, som den nuværende trav- og galopbane ligger på og i stedet opføre et nyt hypermoderne Jägersro ved siden af det gamle anlæg.

Jägersros direktør Kent Öhlander og formand Kerstin Peterson-Brodda har siden 2011 arbejdet med visionen om Jägersro/Malmö Hästcenter

– Vi ska bygga en 1350-metersbana, en ny stallbacke, moderna målgruppsanpassade publikutrymmen med flexibilitet. Att gå på Jägersro ska ge publiken en nära-hästupplevelse i härlig miljö. Jägersro blir en tävlingsarena med träningsmöjligheter siger Kent Öhlander.



Planerne for Jägersro blev i marts 2018 fremlagt af Kent Öhlander på en konference om "Hästen i Skåne" (HiS).

5. april 2018

Fra nødhjælp til indtægter

Det svenske tidsskrift Sulkysport har i sit seneste nummer en interessant artikel om samarbejdet mellem dansk og svensk travsport. Efter en "nødhjælp" på 15-25 millioner svenske kroner til dansk travsport det første år (2018) forventes det, at samarbejdet for fremtiden giver indtægter til svensk travsport. ST's generalsekretær Johan Lindberg siger dog, at det de går ind i nu skal ses langsigtet.

I det fremtidige liberaliserede spillemarked i Sverige, som påregnes at være indført fra næste år, kan det af den svenske hestesport ejede ATG gå i offensiven udenlands, og Danmark er udvalgt som det første etableringsmål med aftalen om køb af Bet25. Det handler ikke kun om spil på heste, men også sportsspil og kasinospil.


NYHETER - ÄKTENSKAPET MED DANSK TRAVSPORT

15 till 25 miljoner kronor i ”nödhjälp” första året.

Men i framtiden ska samarbetet ge intäkter för den svenska travsporten.
Så skissas det som kallas förlovningen mellan svensk och dansk travsport och som ska leda till äktenskap 2024.

Allt, förutom det formella avtalsskrivandet, är klappat och klart för det långtgående samarbetet, och så småningom samgåendet, mellan svensk och dansk travsport. Första gången planerna kom upp officiellt på bordet var så sent som strax före årsskiftet och bara några månader senare är man alltså redo för att inleda de praktiska procedurerna runt samgåendet.

Svensk Travsports förtroenderåd (banornas ordföranden) informerades för ett par veckor sedan om hur samarbetet ska formas och vad det innebär, och det blev klartecken för ST att fortsätta med samarbetsplanerna.
– Målet är ett samgående där dansk travsport blir medlem i Svensk Travsport, med samma status som ”storbana”. Det blir alltså inte så att varje dansk bana enskilt får medlemskap i ST, utan det är danska förbundet som ska stå för ett medlemskap. Att det sedan finns ett antal banor under det danska förbundet är deras sak att hantera. Det blir samma sak som att något travsällskap i Sverige skulle ha flera banor som man delar upp sina tävlingar på, säger Svensk Travsports generalsekreterare Johan Lindberg.

Anledningen till samgåendet är den danska travsportens trängda ekonomiska situation. I praktiken handlar det om att den svenska travsporten ska rädda den danska kvar på ”professionell nivå”. Mellan raderna framskymtar också att det funnits en rädsla, eller misstanke, om att till exempel det offensiva franska spelbolaget PMU, vilket ju har som strategi att stötta ”små” travländer, skulle kliva in och göra konkreta aktioner med prispengar i Danmark.

Detta kopplat till att PMU arrangerar spelpooler, som man till exempel gjort i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Länder där travsporten också havererat ekonomiskt och behövt nödhjälp. Ett sådant inkliv från fransk sida skulle spräckt det nordiska samarbetet med dess ambition att uppnå allt större samordning av sporterna i Sverige, Norge, Finland och Danmark.
Slutmålet: Att bli ”svensk” bana Slutmålet med samarbetet med Danmark är alltså att den danska travsporten från 2023-2024 organisatoriskt ska bli som en svensk bana ansluten till ST.
– Någon myntade uttrycket att ”innan man gifter sig ska man vara förlovad” och det samarbetsavtal som det nu filas på formuleringarna i är att likna vid en förlovning, en testperiod, säger Johan Lindberg.

Från svensk sida handlar det i utgångsläget om att stötta den trängda travsporten ekonomiskt, så att det ”finns något kvar att rädda”. Storleksordningen 15-25 miljoner kronor anger Johan Lindberg att det handlar om under 2018.

Dessa pengar går in i den övergripande danska organisationen DHV, som är trav- och galoppsporten tillsammans.

Sex punkter ska harmoniseras Samtidigt påbörjas ett harmoniseringsarbete som delats in i sex delar där den danska travsporten ska göras redo att tas upp som ST-medlem. Det gäller att harmonisera tävlingsreglementet, det ”säkerhetspaket” för travtävlingar som kallas SÄBA, ekonomi, en lite mer flummig del som går under begreppet sportslig nivå och demokrati, ett gemensamt sportdatasystem, och slutligen, sannolikt det som utåt sett kommer att märkas först: integrering av tävlingskalendern. Den sistnämnda sjätte delen beräknas kunna vara gjord till 2020 eller 2021.

I utvecklingen av en gemensam sportdatabas är även Norge med och förhoppningen är också att få med Finland. En gemensam sportdatabas skulle betyda mycket i den allt mer internationella travsporten, där det också handlar om att säkra och hantera korrekt och uppdaterad information om de spelobjekt som de internationellt verkande spelbolag vilka arrangerar spel på hästar vill ha och behöver.

75 miljoner från staten
Dansk travsport har i några år framöver fått 75 miljoner kronor i garanterad finansiering från danska staten. Lägger ST in 25 miljoner kronor till det är man uppe i 100 miljoner, vilket är nära nog det dubbla mot vad man fann sig ha att röra sig med för tre år sedan, då tre danska banor var snubblande nära nedläggning.

De årliga 75 miljoner kronorna från danska staten är garanterade fram till 2023 och ska sedan fasas ut. Vid det laget gäller det alltså att den danska hästsporten har ekonomi för att stå på egna ben, med intäkter. Det är där samgåendet med det svenska travsporten kommer in i bilden. Det är alltså ingen tillfällighet att planen är att ”giftermålet” mellan svensk travsport och dansk hästvaeddelöb blivit tidssatt till 2023-2024.
– De pengar vi sätter in går in i DHV som bestämmer vad de ska göra med dem. Danskarna behöver få upp prispengarna i loppen så att de kommer till nivån svensk säsongsbana. Det handlar om att skapa förutsättningar för häst- ägande och uppfödning så att den danska sporten kan börja växa igen. Gör den det drar vi i Sverige nytta av det också, både gällande tävlingsutbyte och affärsmässigt för de som är verksamma i sporten. Samtidigt har danskarna pressen på sig att fram till 2023 harmonisera allting till ST:s stadgar och reglementen för att giftermålet ska bli av, säger Lindberg.

Meningen är att samarbetet som leder till samgående också ska bli lukrativt avseende spelintäkter. I den framtida licensierade spelmarknaden i Sverige som beräknas vara lagstiftad från nästa år, kan det av svenska hästsporten ägda ATG gå på offensiven utomlands. Danmark kan i praktiken redan anses vara utsett som första etableringsmål för ATG eftersom man säkrat att köpa den danska spelbolagsplattformen bet25. Det handlar inte bara om hästspelsintäkter utan också om att ATG vill ha en väg in i att arrangera till exempel sportspel och kasino/turspel.
– Det vi går in i nu tillsammans med Danmark ska ses långsiktigt, säger Johan Lindberg.



30. marts 2018

Danske Spil er den store vinder efter liberaliseringen!

Det er en skandale, at Bet25.dk, som er Dansk Hestevæddeløbs foretrukne samarbejdspartner, ikke er kommet i gang med sit toto-spil, og at det muligvis først bliver efter Derbyet – altså til september –  at Bet25.dk kommer på banen med en toto-platform.

Karsten Bønsdorf har skrevet en kritisk artikel om misèren:
DanToto danser om Guldkalven, og han påpeger de pinlige realiteter:

DanToto og Danske Spil skovler penge ind på hestespillet som eneste udbyder af totalisatorspil!

F.eks. så giver spil til det svenske V-spil (v75/V86, V64, V65, V5 og V4) en bruttofortjeneste på mindst 25 % og der spilles ugentlig for millioner på alene disse spilleformer.

Dansk trav- og galopsport får ikke en eneste krone af den omsætning i DanToto, der går til Sverige eller til Norge, Tyskland, Frankrig, England eller hvilket udland, der kan spilles til. Kun når DanToto modtager spil til et dansk hestevæddeløb modtager den hjemlige trav- og galopsport 8 % af disse spil.

Danske Spil er således foreløbig den store vinder efter liberaliseringen!

Bet25.dk startede med at udbyde fast-odds på danske travløb, men det synes nu at være stoppet.
Nu udbydes der kun odds på en begivenhed som DM for travtrænere, og der kan spilles på hvem af f.eks. Bali eller Bad Moon Rising, der tjener flest penge i år mindst fem starter. Endvidere har der været ret stor utilfredshed med den måde Bet25.dk har udbudt fast-odds spillet til danske travløb på.
Men som Karsten Bønsdorf skriver: Det er måske derfor, det er stoppet?



For at gøre ondt værre, så har DanToto og Danske Spil det forspring fremfor Fast Track, at mange abonnerer på DanToto Racing Live og formentlig fortsætter dette abonnement, og så er det nærliggende også fortsat at spille hos DanToto. Det bliver op ad bakke at hente spillerne over til Bet25. 

16. marts 2018

Topavlshingst på Bornholm i år

Quid Pro Quo (S)
Ved hingstefremstillingen i dag på Stutteri Laser blev Quid Pro Quo (S) bedømt til at være den bedste af de 7 fremstillede hingste, idet han fik 80 point (kategori A).
Quid Pro Quo er opstaldet på Bornholm hos Kurt M. Hansen ligesom Running Sea (US), der fik 65 point (2. klasse).

Quid Pro Quo (S) v. Yankee Glide (US) - Hostage (S) e. Express Ride (US).

Running Sea (US) v. Supergill (US) - Wish For Speed (US) e. Speedy Crown (US).

Running Sea (US)

Årets hest 2017, den 3-årige Dontpaytheferryman, var også fremstillet. Avlskommissionen mente, at bedømmelsesgrundlaget for Dontpaytheferrymans løbskarriere på nuværende tidspunkt var for spinkelt, hvorfor man vil vurdere præstationsindex efter hingstens 3-års sæson. Hingsten opnåede dog alligevel avlsgodkendelse for sæson 2018.

Dontpaytheferryman v. Cantab Hall (us) – Nobodybeatsthebeat e. Dream Vacation (us)

Dontpaytheferryman


18. februar 2018

"Bornholms Travselskab" fra 1831 til i dag

Bornholms Tidendes arkiv går tilbage til 1866 og en søgning på “Travløb” giver det tidligste resultat i 1902, hvor der i forbindelse med Jubilæumsdyrskuet blev afholdt fem løb, som omtales i avisen 28. juni 1902:

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/39615624834/in/dateposted-public/

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/38517729460/in/dateposted-public/

Allerede i 1831 blev der dog kørt travløb på en bane ved Aakirkeby, og det gentog sig i 1832, hvor der blev stiftet en forening til hesteavlens fremme, forløberen for den nuværende Landboforening.

Derefter skulle man åbenbart helt frem til 1902 før der igen som beskrevet ovenfor blev kørt travløb på Bornholm - i forbindelse med dyrskuet.

Den 4. februar 1904 var der et møde i Bornholms landøkonomiske Forening med en livlig debat blandt andet om travløbene skulle foregå i Rønne eller i Almindingen og hvem der skulle vælges ind i det udvalg, der skulle arbejde videre med stiftelsen af et travselskab. 

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/38517733590/in/dateposted-public/

Bornholms Travselskab blev etableret, og i juni 1905 blev der kørt hestevæddeløb på Galløkken i Rønne. Fra Københavns Travselskab kom selveste formanden I. C. Tvede og generalsekretær Marks-Jørgensen på besøg og mere end 3000 bornholmere kom og så på løbene.

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/38517735910/in/dateposted-public/

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/25455594327/in/dateposted-public/

Resultaterne fra løbsdagen fremgår af Bornholms Tidende 8. juni 1905:

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/25455602997/in/dateposted-public/

Det blev dog en kort levetid for det daværende Bornholms Travselskab.
I avisen fra den 2. februar 1906 er der referat af Travselskabets generalforsamling, hvor debatten var ganske livlig. Desværre kom der ikke så meget ud af snakken. Der blev dog kørt enkelte travløb det følgende år, men i 1906 stoppede festen. Der kom til at gå mange år før travløbene blev genoptaget.

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/38517752880/in/dateposted-public/

I maj 1932 blev der igen afholdt travløb på Bornholm. Det var arrangeret af "Udvalget for Travsport", og det foregik på Galløkken i Rønne. 

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/39429446045/in/dateposted-public/

https://www.flickr.com/photos/aage_hansen/39615673304/in/dateposted-public/

Bortset fra enkelte travheste, der deltog i Jubilæumsdyrskuet i 1951 kom der først travløb på Bornholm igen i 1960, da det nuværende Bornholms Travselskab blev stiftet. Denne gang kom initiativet fra Bornholms Køre- og Rideforeninger, hvor Paul Hansen i 1958 foreslog at indføre travsport og travavl som supplement til ridesporten, der på det tidspunkt mest var en landbosport. 

Der blev nedsat en arbejdsgruppe med C. P. Lund, Kaj Frederik Jensen og Helmer Hansen som de mest fremtrædende medlemmer suppleret af Erik Jensen, Arne Koefoed og Paul Hansen, og disse personer udgjorde også bestyrelsen i Bornholms Travselskab de første mange år. 

Selskabet har i modsætning til alle de tidligere forsøg på at indføre travsport på Bornholm været en fantastisk succes og har formået at placere travsport som Bornholms "nationalsport" ikke mindst i kraft af dygtige bestyrelser og driftsledere helt frem til dags dato. 

31. januar 2018

Ændringer i Travkalender nr. 1

De væsentligste ændringer i Travkalender nr. 1 for 2018 i forhold til 2017- udgaven.


  • 1 Anvendelsesområder
Personkreds, der er underlagt Løbsbestemmelserne, er som i Sverige udvidet til at omfatte personer, der lejlighedsvis udfører opgaver for hesteejere, trænere og kuske/ryttere. Eksempelvis, men ikke begrænset til smede, transportører, veterinærer og alternative behandlere.
  • 13 Bestemmelser om startfrekvens
Ændringen består i, at 2 – årige heste højst må starte med 7 dages interval (f.eks. start søndag – søndag).
  • 17 Flere ejere eller pseudonym
Begrænsning på antal registrerede ejere i et pseudonym ophæves. Tidligere var der en grænse på fire personer.
  • 18 Hests træner og kusk/rytter
I 2018 er det et krav, at en hest er opført på en træningsliste for at være startberettiget.
  • 22 Startmelding, efteranmeldelse og deling af løb
Kravet om skriftlig startmelding fjernes, da praksis er, at der anmeldes via telefon.
  • 22b Startlister, officielle
Eneste officielle startlister til danske løb er de startlister, som offentliggøres på ATG.se og i spilleavisen Fast Track. Baneprogrammer og andre lister er således uofficielle.
  • 31 Identifikation i forbindelse med start i løb
Opmærksomheden skal henledes på, at ved identifikation i forbindelse med start i løb skal dato og sted (bane) for identifikation indføres i hestepasset.
  • 35 Kørsel/ridning på travbanen
Det understreges i sidste afsnit, at dommerkomiteen kan nedlægge forbud mod kørsel/opvarmning på banens inderkreds i et bestemt tidsrum.
  • 36 Kuskens/rytterens valg af hest
En af de største ændringer findes i denne paragraf, idet der er foretaget en opstramning, så det danske regelsæt mere ligner det svenske.
Ændringen består i, at licensindehaver ikke må køre/ride en af en anden licensindehaver trænet hest, som vedkommende selv har i træning. Der er dog en undtagelse, hvis hesten vedkommende har i træning køres af sin ejer/delejer eller af en jockey med licens ved den pågældende træner.
Sidstnævnte sætning er ændret i forhold til den udgave af Kalender Nr.1 2018, som blev lagt på nettet ved årsskiftet.
  • 38.10 Startforbud for hest ved brud på dopingbestemmelserne
Denne underparagraf er ny og er et resultat af det internationale samarbejde i kampen mod doping.
En hest bliver, afhængigt af om det er en overtrædelse i forhold til Forbudslisten (LISTE A) eller Karenstidslisten (LISTE B) udelukket i enten minimum 6 eller 3 mdr.
  • 60 Ulykkestilfælde – tilbagekaldelse af eller afbrudt løb – ugyldigt erklæret løb
I §60 er som sidste afsnit tilføjet, at dommerkomiteen kan bortvise uregerlig ekvipage, der i startproceduren eller under aflæst løb har forårsaget, at en konkurrent ikke kan deltage i gyldig start.
Regler for forskellige typer af løb 
I dette afsnit er der sket ændringer i, hvem der kan deltage i uddannelsesløb, således at disse løb i højere grad bliver forbeholdt de nye og urutinerede. Således kan personer, der har haft A-trænerlicens, ikke længere deltage i uddannelsesløbene.
Licensbestemmelser
Under ”Ansøgning om fornyelse af licens” er der sket en ensretning, så der ikke længere gøres forskel på personer ud fra, hvor mange starter de tidligere har gjort i karrieren. Kravet bliver nu, at der skal gennemføres to rutineløb i godkendt tid (tidligere skulle mindre rutinerede kuske gennemføre fire).
Forbuds- og karenstidsliste
I forbindelse med dopingsagen med Frances Yoda lagde DTC en tilføjelse til afsnittet ”B. KARENSTIDSLISTE” op på www.trav.dk.
Denne tilføjelse er medtaget i 2018 – udgaven og fokuserer på anvendelsen af præparater med usikker udskillelsestid. Det anbefales, at disse præparater ikke anvendes til væddeløbsaktive heste.
Sæsonbestemmelser 2018
Under dette afsnit er et af underafsnittene fra 2017 flyttet til Løbsbestemmelser. Det drejer sig underafsnittet ”Godkendt hjelm/sikkerhedsvest”
I afsnittet ”Identifikation” skal de aktive være opmærksomme på de mere specifikke krav i Løbsbestemmelserne §31 – især kravet om, at dato og banenavn ved identifikation skal indføres i hestepasset.
Under ” Midlertidig import træning/løb eller avl” er der sket en opstramning, således at heste, der er registreret i udlandet og midlertidig kommer til Danmark, skal rapporteres til DTC senest 7 dage efter modtagelsen. Ellers vil det medføre en bøde på kr. 500.
Hidtil har der været forskel i DK og SV på optjeningen af præstationspoint. Dette er pr. 1.januar 2018 ændret, således, at der, som i SV, gælder følgende skala: (300 – 150 – 100 – 50 – 25).
Landsdækkende retningslinjer ved idømmelse af straffe
Ii skemaet over takster er det fremadrettet et løbs førstepræmie (og ikke løbets samlede præmiesum), som er bestemmende for sanktionens udseende.
Desuden er der sket ændringer vedrørende størrelsen på sanktioner for drivning. Denne stramning er baseret på internationale vedtagelser.
I en tillempning af de danske regler til de svenske vedrørende udelukkelser og gentagelsestid er der sket ændringer på dette område.
Det er vigtigt, at de aktive er opmærksomme på dette – derfor anbefales det at kontrollere, hvor mange starter, man har gjort i 2017 og derpå se, hvilken kuskekategori man tilhører. Det samme vedrørende gentagelsestid.
Under kolonnen ”forseelser” er der nogle få korrektioner, som ændrer på kategorien.

23. januar 2018

Den nye spillelov i Sverige

copyright - travsport & travavl

Det svenske tidsskrift Sulkysport har skrevet om Sveriges nye spillelov, som skal træde i kraft fra den 1. januar 2019. Der er stadig mange uafklarede spørgsmål, blandt andet hvor mange procent af omsætningen spilleselskaberne skal betale til sporten. Svensk Travsport har foreslået 6% - det samme som i Frankrig, men 2 procentenheder lavere end i Danmark.

Der har dog også tidligere været forslag om en afgift på 12%, og formanden for Svensk Travsport, Hans Ljungkvist, udtaler, at hvis man ser på de bruttoomkostninger, som svensk travsport har i dag - det som betales fra ATG til trav- og galopsporten divideret med omsætningen - så bliver det tolv procent. På en omsætning på 14 milliarder ville det give 1,7 milliarder. Men det gælder om at balancere mellem hvad der er muligt og hvad der er ønskeligt, siger han.

Hans Ljungkvist siger endvidere, at hvis man lytter til de selskaber, der arrangerer spil på heste, så er danskernes otte procent helt umuligt. Med en så høj afgift vil det blive mindre interessant at spille på heste, og flere kunder vil gå over til andre spilformer, og spillet på heste vil mindske reelt. Om det er sandt eller ej ved ingen i dag. Det vil tiden vise, tilføjer han.


Jeg mener, at Danmark har gjort det rette ved at vælge 8%.
Vores største problem er, afgiften kun skal betales af spil på danske hestevæddeløb, og at omsætningen på danske væddeløb kun udgør 15% af den totale omsætning i Danmark på hestevæddeløb.
 
 


FRÅGETECKNEN RUNT DEN NYA SPELLAGEN
Förra veckan beslutade regeringen om lagrådsremissen ”En omreglerad spelmarknad” och den nya regleringen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
För trav- och galoppsporten fattas dock den viktigaste pusselbiten: Hur hästsportens framtida finansiering ska säkerställas.
Text CLAES FREIDENVALL
– Regeringen har haft en oerhört pressad tidsplan för att få detta i hamn och var tvungna att komma i mål före jul för att det ska kunna bli en ”propp” 2018. Idealet för oss hade förstås varit att marknadsavgiften funnits med direkt, men med tanke på de kontakter vi haft de senaste veckorna med staten förstod jag att det var svårt att få in detta redan nu. Det som däremot var glädjande var Ardalan Shekarabis övertydliga besked om att villkoren inte ska försämras för svensk hästnäring, säger Hans Ljungkvist, ordförande Svensk Travsport. 
Civilministern Ardalan Shekarabi påtalade gång efter gång vid förra veckans presseminarium på finansdepartementet i Stockholm, att han inte ”kompromissar om den svenska hästnäringen”.
– Den betyder mycket för svensk glesbygd, den sysselsätter många människor och då framför allt inom glesbygd. Därför är det oerhört viktigt att hästnäringen har goda intäkter från spelverksamhet och att detta möjliggörs, sade Ardalan Shekarabi.
Inte så enkelt som det låter”
ST:s ordförande Hans Ljungkvist ser civilministerns uttalande som ett stort steg framåt:
– Ingen tvekan om det, men när det gäller att besluta om marknadsavgift förefaller det inte lika enkelt som det kanske låter. Till skillnad mot Danmark och Frankrike så är den mer administrativt komplicerad då den kräver undantag och staten måste gå till EU eftersom vi i Sverige har ett annat regelverk, bland annat när det gäller statens budget. Ett annat alternativ från statens sida hade varit att gå helt på Håkan Hallstedts utredningsförslag och struntat i oss. Från min sida ser jag Ardalan Shekarabis uttalande som ett tydligt ställningstagande att vi ska lösa det här.
Hans Ljungkvist ser allra helst att det blir en marknadsavgift:
– Alternativet är ju som Hallstedt skrev i sin utredning, att gå den ”frivilliga vägen”, vilket innebär att vi själva tar betalt för våra ljud- och bildrättigheter av spelbolagen. Den nya lagstiftningen ger lite mera skydd än idag för våra immateriella rättigheter och framför allt sanktioner mot de som bryter mot lagen, men jag föredrar marknadsavgift. Det skulle säkra en grundläggande infrastruktur, säger ST:s ordförande och fortsätter:
– Den ”frivilliga vägen” är, som jag ser det, förenat med två nackdelar. Kostnaderna blir mycket högre. Vi skulle behöva anställa nästan en hel advokatbyrå och lägga mycket pengar på den juridiska biten och sedan finns risken att några bolag lägger sig utanför licenssystemet även om jag tror att de flesta vill teckna avtal. 
Samma avgift som i Frankrike
Om det skulle bli en marknadsavgift så har trav- och galoppsporten föreslagit sex procent – samma som i Frankrike, men två procentenheter lägre än i Danmark.
– Om vi tittar på de bruttokostnader vi har idag – det som går ut från ATG till trav- och galoppsporten dividerat med omsättningen – så blir det tolv procent. På en omsättning på 14 miljarder skulle det ge 1,7 miljarder. Men det gäller att balansera mellan vad som är möjligt och önskvärt. Å ena sidan vill vi ha en grundplåt säkrad och å andra sidan var grundförutsättningen för det förslag som Hallstedt lade, att ha så hög kanalisering som möjligt. Skulle vi ta en marknadsavgift på tolv procent blir det ingen kanalisering alls och på kort sikt är det kanske inte så dumt att ha kvar ensamrätten, men så enkel är inte matematiken och inte kundernas beteende. Då skulle det bli mindre intressant att spela på hästar och fler kunder skulle dra sig till andra spelformer. Med en sådan hög entrébarriär tror jag att vadhållning på hästar skulle minska rejält. 

För svensk trav- och galoppsport gäller det att hitta en modell som alla parter är nöjda med.
– Någon exakthet finns inte, men om man lyssnar på bolagen som arrangerar spel på hästar så är danskarnas åtta procent helt omöjligt. Om det är sant eller inte får vi se framöver. Vi har studerat Frankrike och tror att sex procent i marknadsavgift är rätt väg att gå.


UTDRAG UT FÖRSLAGET TILL NY SPELLAG

Tillämpningsområde
Spellagen gäller för spel om pengar som tillhandahålls i Sverige.
Krav på spelverksamhet
Spelverksamheten ska vara lämplig ur allmän synpunkt och bedrivas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll vilket bland annat innebär
1. att spelen ska ha högt konsumentskydd,
2. att det ska råda hög säkerhet i spelen,
3. att de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas,
4. att spel inte ska användas som stöd för kriminell verksamhet.
Licensgivning
En spelmyndighet fattar beslut om licens. Licens ges för viss tid om högst fem år.
Licenser
Spellagen innehåller sex olika typer av licenser.
Statligt spel: Licens för statligt spel får i huvudsak ges för att tillhandahålla kasinospel på ett kasino, spel på värdeautomater och vissa former av lotterier. En sådan licens får endast ges till ett direkt eller indirekt helägt statligt aktiebolag.
Spel för allmännyttiga ändamål: Licens att tillhandahålla spel till förmån för allmännyttiga ändamål får omfatta vissa former av lotterier. En sådan licens får endast ges till en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål.
Kommersiellt onlinespel: Licens för kommersiellt onlinespel får ges för att tillhandahålla kasinospel, online-bingo och datorsimulerat automatspel och är öppen att söka för marknadens aktörer.
Vadhållning: Licens för vadhållning får omfatta vadhållning online och annan vadhållning, såsom vadhållning som avser utfallet på elektroniskt simulerade sporthändelser. Denna licensform är också öppen att söka för samtliga aktörer på marknaden.
Landbaserat kommersiellt spel: Licens att tillhandahålla landbaserat kommersiellt spel får omfatta kasinospel som inte sker på kasino, spel på varuspelsautomater och kortspel i turneringsform under vissa angivna förutsättningar. Licensen kan sökas av marknadens aktörer.
Spel på fartyg i internationell trafik: Licens att tillhandahålla spel på fartyg i internationell trafik får omfatta spel på penning- och värdeautomater samt kasinospel som inte sker online eller på ett kasino.
Licenshavarnas samarbeten
För att en licenshavare ska få tillhandahålla spel i samarbete med företag utomlands, genom spelombud eller med hjälp av till exempel ett serviceföretag, ska särskilda krav uppfyllas. Ansvaret för spelverksamheten vilar på licenshavaren.
Registrering av spelare
En licenshavare ska registrera den som vill delta i spel och fastställa en spelares identitet innan spel får påbörjas. Regeringen eller myndighet som regeringen bemyndigar får meddela undantag från registreringsskyldigheten.
Spelansvar
En licenshavare ska skydda spelare mot överdrivet spelande och hjälpa spelare att minska sitt spelande när det finns anledning till det (omsorgsplikt). Licenshavaren ska följa registrerade spelares spelbeteende för att kunna motverka problem med överdrivet spelande.
Åldersgräns på 18 år införs för att få spela.
Det är inte tillåtet för en licenshavare att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spelet.
Det är inte tillåtet för en licenshavare att erbjuda eller lämna erbjudanden om bonus annat än vid det första tillfälle som spelaren deltar i ett spel.
Marknadsföring
Krav på måttfullhet gäller vid marknadsföring av spel. Marknadsföring enligt första stycket får inte rikta sig särskilt till barn eller ungdomar som inte har fyllt 18 år. Marknadsföring får inte riktas direkt till en spelare som på egen begäran stängt av sig från spel eller som blivit avstängd av en licenshavare.
Skatt
Skatt på licenspliktigt spel ska tas ut med 18 procent. Spel för allmännyttiga ändamål ska fortsatt vara skattebefriat.
Tillsyn och andra åtgärder
Spelmyndigheten utövar tillsyn på spelområdet.  Det införs möjlighet att blockera betalningstransaktioner mellan spelare och olicensierade spelföretag. Spelmyndigheten kan också förelägga internetleverantörer att upprätta varningsmeddelanden för webbplatser som erbjuder spel utan licens.
Straff och sanktioner
Ett skärpt sanktionssystem föreslås för att begränsa den illegala konkurrensen från olicensierade spelföretag. Höjda straffskalor för olovlig spelverksamhet och för främjande av illegalt spel samt den nya brottsrubriceringen spelfusk (matchfixning) föreslås.